Noterat

Till Philadelphia chives nackdel kan sägas att eventuellt mögel inte direkt lyser i sin närvaro.

Om sparande

Där jag bor betalar jag 2821 svenska kronor per månad i hyra. När jag idag skulle betala hyran inför nästa månad slog det mig att jag kanske skulle ta och avrunda till 2820 kronor istället. Den sparade kronan skulle kunna läggas i 25års fest-kassan-förvänta er ett riktigt partaj i vår. Min nästa fundering rör vad som skulle hända sen. Skulle de hyresansvariga notera att rum xxx i december har en skuld på 4 kronor? Skulle jag tvingas betala dessa fyra kronor? Skulle de strunta i det?

Kanske är det värt ett försök. Fyra kronor i december räcker i alla fall till fem procent av kostnaden för en lite godare öl.

Anna är gammal

På ett poolparty hemma hos en av våra kolleger satt Anna och samspråkade med en 16-årig grabb. Ämnet var fotboll. Anna, som är ett stort fan av IFK Göteborg, brukade på den tid hon bodde i Göteborg gå på många av de matcher de spelade och då den unge mannen gillade Djurgården undrade Anna om han möjligt vis hade ett klippkort till deras matcher. Anna möttes av ett par mycket förvånade ögon med ett stänk av överseende nära pupillen.
- Klippkort? Eh, säsongskort heter det, rättade han.

Konst

Konstnärsdrömmar?
Ja absolut.
Mitt första konstprojekt ska kallas för 'stavfelet'. Den första tavlan, ALLDELLES är redan målad med vattenfärg bakpå en gammal Ralph Lauren-shoppingkasse i kartongbrunt.

Flippfloppflippfloppflippflopp

Anna och jag har köpt ett par likadana flippflopp på forverer 21. Idag satt jag och väntade på Anna då hon var inne i en affär och köpe en megacola light.

AH, MAN HÖR VERKLIGEN NÄR DU KOMMER! Tänkte jag just utropa till Anna när ett krulligt manshuvud dök upp bakom parasollet.

Jag hade glömt att flippflopp i USA är lika vanligt som pjäxor i Norge.

Effektivisera som en hiss?

Med anledning av att hissarna i huset där vi bor är så fruktansvärt slöa började min hjärna arbeta i en aldrig förr tänkt riktning. Går det att dra en parallell mellan effektiv serveringspersonal och hissar?

När jag tryckte på knappen som ska kalla hissen till mig hörde jag hissen stanna på våningen under mig. Jag var på väg ner mot foajén och om hissen hade samma plan som jag skulle det mest effektiva vara att denna åkte upp en våning, hämtade mig och sedan åkte ner. Precis som att jag som servitris borde ta med mig tomma talrikar i det fall jag är på väg till köket för att lämna en beställning. Jag vet dock hur jag fungerar som servitris, jag styr helt enkelt kosan mot det som först påkallade min uppmärksamhet och kopplar följdaktligen bort allt det som dyker upp på vägen. Det vill säga, jag är ingen effektiv servitris. Eller i mer nationalekonomiska termer: Jag har inte en komparativ fördel i att effektivisera mitt handlande när saker händer ungefär samtidigt och jag är därför betraktad som en ganska slö servitris.

Min fråga till mig själv utanför hissdörren var således: Åker hissen dit den först blev kallad eller kan den känna av att den borde hämta mig först även om jag tryckte senare än personen på våningsplan ett?

Efter att fingrarna trummat mot låret i fem minuter och stressnerven hade börjat spela kunde jag med säkerhet säga att hissen och jag nog spelar i samma liga.

Därför älskar jag amerikanska toaletter; tilläggspunkt

• Nattlig underhållning. Mitt i natten får man chansen att leka ingenjör och samtidigt plaska med händerna i vatten. Kedjan till gummiploppen som hindrar vattnet från att rinna ut har nämligen hamnat under gummiploppen och således rinner toaletten under högljudda former var femte minut.

Detta är ytterligare en punkt till denna lista.

Comviq kundtjänst godmiddag, vad kan jag hjälpa till med?

Detta sms får jag av min syster 23.55 igår:

Vad är det för fel på din mobil? Jag har försökt ringa flera gånger men det kommer bara en röst som säger: Abonnenten du söker har sex. Var god vänta, det blir snart din tur. Vi har för närvarande 12 samlag före. Men vi ska hjälpa dig så snart vi kan. Tack för att du väntar...

Hjärtklappningen tilltar.
Aaaoooooaaaa, vad gör jag??? Tänk om någon VIKTIG ringer!!! Vem vill mig så illa?

Såhär på morgonen vill jag med anledning av alla spam-sms skänka en tanke till alla de som arbetar på mobilkundtjänster runt om i Sverige. Jag känner med er.

Ok, det är generna

Följande text är en ledtråd till alla er som någon gång tittat på film i mitt sällskap och undrat varför jag verkar finna att en film gör sig bäst med uppfriskande kommentarer och analyser på hög ljudnivå.

Det är söndag kväll och familjen är samlad runt en popcornskål och framför TVn där kommissarie Beck ska lösa ännu en mordgåta tillsammans med hjältarna "arg polis", "nervös polis" och "hon som en gång spelade Mimmi i Tre Kronor". Det som just hänt i filmen är att en kvinna som blivit mycket illa behandlad av en man har prickat denne mans huvud med en ginflaska, något som föranledde en förlust av medvetande och en pöl av blod på golvet. Istället för att kasta sig ut genom dörren på flykt, något familjen är rörande överrens om att var kvinna i hennes situation borde gjort, står hon kvar liksom paralyserad och verkar nervös över att eventuellt ha dödat en annan människa. Detta icke-handlande uppskattas naturligtvis inte av familjen och framkallar reaktioner. Famlijen studsar upp och ner i soffan, viftar med armarna så popcornen flyger och nästan vrålar:
"Stiiiiiiiiiiiiiiiiiiick för fan!"
"Varför springer du inte?!"
"Dra NUUUUU!"

Roseeeeviiiiiin

Under mitt besök i Stockholm kunde jag inte undgå att notera att rosévågen verkar ha svept in i huvudstaden. Det var bara ett stackars glas vitt som noterades på uteserveringarna och det tillhörde en lantis från Västerås.

Med boken framför ögonen

Virtanens bok har faktiskt fångat mig. Om inte mellan bladen så har den i alla fall lagt ett nät över mina tankar. Jag har länge varit sugen på att skriva en bok, men har haft problem med att hitta ett intressant innehåll att placera i en sådan. Efter att min blogg fötts förra hösten bubblade mitt undermedvetna upp till ytan en gång och jag såg att jag kanske kunde använda blogginläggen som material till memoarer, eller kanske en hel fantasihistoria. Nu vet jag att det går att bara klippa ut inläggen och klistra på dem på papper för att sälja böcker till sådana som mig. Tyvärr kan jag misstänka att det även krävs en bakgrund som en ganska intressant och relativt känd personlighet för att detta ska lyckas. Det är inte utan att jag ska börja arbeta för detta redan idag.

Svårslaget

Jag köpte Fredrik Virtanens bok "Olyckligt kär i ingen speciell" i tron om att det skulle vara en intellektuellt utmanande bok baserad på blogginlägg. Det visade sig vara en bok bestående av blogginlägg. Trots detta måste jag säga att jag är imponerad. 290 sidor pocketbok med endast blogginlägg skrivna under mindre än tio månader. Slå det om ni kan alla inbitna bloggare!

Nästa gång ska jag i alla fall bläddra igenom en tilltänkt bok innan jag köper den. Om jag inte vore så förbannat orolig för att personalen börjar muttra om gratisläsning.

Pottsorken

Pottsork is something you should avoid being called. The Pottsork is the worst sork of them all since the Pottsork is socializing in a potta.

Sjung som studenten på denna lyckliga dag

Och så finns det de som har...

Att flera hundra dagar gått sedan gymnasiet slutade visar sig förhoppningsvis ganska ofta. Ett bevis jag kan komma på själv är min studentpresent till min kära väns lillasyster: Survival kit for flakåkning. En flaska ramlösa (utan kolsyra), två påsar nöt- och fruktmix, skavsårsplåster, solstift och tuggummi. Känsla vid överräckning: Ganska stolt, ganska vuxen.

Och så finns det de som har...

En gammal dam med spotloskan från en arrogant studentgrabb välplacerad mitt i frisyren muttrar: Det får vi verkligen hoppas.

6e juni: bakfull på ICA

Det känns skönt att många (ja, jag också) ser den extra röda dagen som ett extra tillfälle att kila ut på krogen och spendera pengar (ja, drinkar är dyrare i Sverige än i USA, men jag är lycklig då jag framstod som givmild) för att sedan sova sig igenom nationaldagen. Vid femsnåret är det dags att kravla sig fram till kylskåpet i jakt på föda och klockan sju står uppenbarligen mången person i snabbköpskön. Jag skulle vilja kalla det sista en liten kalkyleringsmiss från ICAs sida. Uppenbarligen förväntades sig personen som lade schemat inte en liten sju-halvåtta rush till affären denna Sveriges dag. Själv är jag inte förvånad.

Facebook vs. Blog

Större delen av min tid i USA höll jag garden uppe mot facebook trots otaliga övertalningsförsök av mestadels amerikanska vänner. Någon gång på senvåren skickar en kär vän från Lund mig ett meddelande som lyder: "Skaffa facebook, hela Lund har det." Helt plötsligt lade jag ner allt motstånd, skaffade en sida och blev fast där (fråga mig inte varför då bristen på ärliga svar är slående). De frekventa besöken på min och andras profiles gjorde att tiden försvann och bloggen blev lidande. Men är facebook egentligen så kul att det kan ersätta mitt skrivande?

Nej. För min del skulle facebook kunna beskrivas som en fluga. Jag använder det, det är bra i hållakontaktsyfte, men jag har definitivt tröttnat. Som så många gånger förr har attraktionen lagt sig efter att ha umgåtts ett par månader. Dessutom har mitt självbedrägeri, som (bl.a.) består i att övertyga mig själv om att jag inte har något viktigt att göra, gjort att jag läst många roliga och viktiga bloggar de senaste dagarna och inspirationen har börjat spira i kroppen. Det är härmed dags att återuppta det smått nedlagda bloggandet. Varför?

Man lär sig av sina misstag, men även av andras. Jag känner att jag har en uppgift i livet. Den består inte i att förmedla mina misstag, men mina lärdomar av dem. Den består i att presentera mina tankar och funderingar för att andras tankar och funderingar ska kunna få ett nytt fäste, gro och kanske växa i en annan rikting. Att skriva denna blogg är ett av mina sätt att utföra denna uppgift

Att förmedla insikter och slutsatser framför att ha kontakter. Bloggen har segrat.

Därför älskar jag amerikanska toaletter

• Ljudisloreingen. Du behöver aldrig fundera över hur länge till du måste vänta innan det blir ledigt.
• Social inrättning. Om du har tråkigt där du sitter kan du alltid vinka till de som står i kö utanför.
• Närheten till vattnet. Det är alltid lika skoj att råka doppa handen i vattnet när du torkar dig i ändan.
• Bättre än en tvättmaskin. Underhållningen vid spolning är obetalbar. Först får du se din kreation snurra runt runt runt runt och sedan förvinna för att lite senare titta upp igen till hälften.

Sparsamt med inlägg - anledning II

Interaktion av de oberoende variablerna 'plugg' och 'pretentiös', exponentiellt kurva.

Storebror ser dig

Vad får man om man kastar in en ohygglig mängd sprit, en limpa cigaretter och 25 norrmän i en liten lägenhet?

Svar: En norsk fest i Berkeley samt empiriskt material till en potentiellt intressant uppsats i antropologi.

Om att hitta sig själv

Alla kämpar vi med att hitta oss själva och nog trodde jag allt att jag efter 24 år var en kvalificerad mig själv. Det kommer dock stunder i mitt liv då jag verkligen tvivlar på att det 'jag' jag lever med verkligen är jag och efter att ha återupptagit studierna i statsvetenskap har det blivit ännu värre. Tidigare tyckte jag mig kunna stämpla ekonom i pannan och stolt bära denna text som en adekvat innehållsdeklaration. Nu vet jag inte om det stämmer och det sista jag vill är att bedriva någon typ av falsk marknadsföring.

Den senaste tiden har jag letat efter mig själv lite överallt och när jag kom till San Diego's Wildlife Park förra veckan gjorde jag ånyo ett desperat, men tappert försök att hitta någon/något att förlika mig med.



Detta känns ganska bra.

...eller är jag inte en markatta i alla fall?

Det är ju i alla fall en innehållsdeklaration som kan stämma.

Ett annat förslag är sjöstjärna:

"Platt, taggig, och rödfläckig".

(tack för förslaget, Daniel).

Vad tycker ni att jag ska välja, ni som påstår att ni känner mig?

Bye Berkeley

Då var det snart dags att slita sig från sina studier (well, jag har egentligen bara två stadier i livet att allokera min tid mellan; studera och slita sig från studier, optimering sker ungefär runt tolv på natten) för nu är det spring-break! Det är dödsstraff på den som tar med sig någon typ av literatur som ter sig kursig. Jag hade tänkt ge mig på en fuling, spela ekonominörd och ta med mig kursliteratur som ser lagom intellektuellt utmanande ut tills jag insåg att det skulle genomskådas i alla kurser utom en, men naturligtvis är en av mina meddeltagare i den kursen med på resan.
Imorgon klockan åtta prick prick bär det av ner mot OC och Laguna beach där vi ska spendera helgen. Efter det rullar vår lilla bil vidare mot San Diego och summa summarum luktar det spänning och lite krydda på livet. Speciellt om jag blir tvungen att köra. Jag kan ju liksom vända på en femma, om vi säger så.

En glad och en mindre (färg)glad nyhet

Gillar du att kommunicera mer med mig över nätet än du gjort den senaste månaden? I så fall kan jag glädja dig med att vi numera har internet igen!
Det andra jag ville säga är något av en stor besvikelse. De tre-färgade popcorn jag fick av min rumskompis i födelsedagspresent är inte lika tre-färgade poppade. Vid ansträngning kan möjligtvis några individer i populationen(haha) anta en nyans av pisse-gult.

Känner du att du glömt något?

Tack alla som gratulerade mig på min födelsedag!
För er som känner att ni glömt något: Pinsamt, men jag är inte långsint. Jag kommer att använda mitt gamla vanliga nummer väl i Sverige igen. Från den 22a maj går det bra att ringa för middagsbokningar.

Vad gör vi i Berkeley när det regnar? Inte handlar det om allmänbildning i alla fall.

Under den tid vi befann oss i St Barbara hann jag även smått bekanta mig med tre koreanska tjejer. När de fick veta att jag studerade på Berkeley spärrade de upp ögonen och frågade om det var så att studenter på Berkeley studerar mer än studenter på andra orter samt om det var sant att de är smartare.
Samtidigt som jag tittade på alla surfingbrädor och duuuudes skakade jag övertygande på huvudet och viftde bort påståendet med ett leende Nej, så är det verkligen inte. Det kan jag aldrig tänka mig.
I det fall mitt svar inte var övertygande nog undanröjde jag lite senare alla eventuella tvivel i ett försök att åstadkomma lite trevligt kallprat med en av tjejerna. Jaha, Korea, då är du från… börjar jag försiktigt när en plötslig bläcka uppstår och jag finner mig olidolidoffande med ett roulettbord i rött och vitt snurrande framför mina ögon. Det stannar på rött: Nordkorea? En mer förskräckt min än den hon gav mig kan vara svårare att hitta än en nål, nedstucken i gräsmattan bredvid ett flygfält med huvudet målat i gräsgrönt.

Jag har aldrig sett ånger i en ordlista

Februari, Campus St. Barbara



Februari, Campus Berkeley


Mars, Campus Berkeley

Ja, se där till slut. Den enda anledningen till att mina bara ben inte pryder bilden är något vajsing med strömblablablagrejen Sverige-USA (nej, jag är inte elektriskt bildad) med resultatet en epilator med samma ljud och hastighet som en 80-årig man på vespa och således fick epilator följa med mor och far hem till Sverige igen.

It's too much nature

Tjejens blick far över våra tallrikar där maten antar en estetisk form, blicken fastnar på salladsbladen och hon ser mycket misstänsksam ut.
-Did you buy those just for garniture?
En stund av förvånad tystnad fångar köket innan jag får tillbaka fattningen och försiktigt svarar:
-Eh... no, eh, we, eh, eat it...

Ett moget övervägande

Att bloggen lite får ligga i träda betyder absolut inte att jag läser en eller annan kurs för mycket och har så supermycket att göra att jag inte kan hantera mitt liv och ännu mindre en blogg. Nej nej. Jag låter den vila lite ibland för att alla insikter och slutsatser riktigt ska få mogna och bli en del av något större i alla läsares medvetande.

Förundrad på ett café

I väntan på att min föreläsning ska börja har jag smyg-tagit tag i internetproblemet och sitter nu och chattar med en anställd på ett av telefonbolagen. Hon heter Enid och verkar vara en snäll kvinna som vill hjälpa en smått bortkommen svensk. Sanna någon klok persons ord, USA är ett land av service.

Förvirrad på ett café

It's a rainy day, halleluja it's raining days.

Därför dricker jag latte, anledning nummer ett (men en tillfällig sådan, den riktiga anledningen kommer senare i serien)

Jaha, så har kontraktet med vår internetleverantör upphört att gälla. Eftersom min rumskamrat, som för övrigt bott i lägenheten i två och ett halv år, inte har en aning om vilket bolag de hade förut eller var man bäst letar efter ett är det på fixarfronten intet nytt och det lär dröja minst en vecka innan en ny anslutning är upprättad. Och ja, jag har frånsagt mig allt ansvar från fixandet med hänvisning till att jag 1. är tjej, 2. är svensk och 3. jag har färgat håret brunt och kommer antagligen bli lurad. En fjärde anledning jag är mer diskret om att jag är ganska upptagen till skillnad från min rumskompis som mest läser filosofi.
I alla fall gör detta internetfria tillstånd att jag numera spenderar mycket tid och inte lika mycket pengar som tid på caféer. Här i Berkeley går det nämligen bra att slå sig ner på vilket café som helst, ta en kopp kaffe och sitta i flera timmar till alla icke-studerandes stora förtret. Om man som jag, skäms mest hela tiden, går det även bra att sitta och smutta på sin kopp i evighet. Vi kaffedrickare vet ju dock att kaffe tenderar att smaka en smula sämre iskallt, men lite bättre med mjölk i. Därav den stora latten som står bredvid datorn och försvinner med hastigheten en kubikcentimeter i timmen.

Alla mina hjärtans och jag

Den fjortonde februari är en dag som, trots massiv arbetsbörda, förtjänar sin kommentar. Vissa personer ser den kommande kvällen som ett ypperligt tillf'älle att dricka sig redlöst berusade under parollen "anti-valentine's party", men jag försöker ta det lugnt och njuta så mycket som mina lättrodnande kinder tillåter. När jag pratade med en vän stationerad Sverige över msn i morse kände jag mig dock smått besviken. Enligt egen utsago baserat på fördomar undrade hon om det inte var helt galet här i staterna denna dag med tanke på hur det är i Sverige och jag var tvungen att neka. Mycket för att jag helt lyckats missa att det var Valentins dag. Men med tanke på att jag på sista tiden missat en familjemedlems födelsedag är detta är ingen förtroendeingivande indikation på avsaknad av USA-mässig galenhet och en dylik miss kan lätt förklaras bort med ett studierelaterat tillstånd av sinnesförvirring. Jag kanske helt enkelt inte hade lagt märke till iögonfallande kommersiella hjärte-arrangemang.
Miss på grund av sinnesförvirring verkar som tur var vara fallet för när jag på väg till min föreläsning ansträngde mig för att notera min omgivning blev jag lättare och lättare om hjärtat. Jag såg ett oändligt antal ballonger i rosa och rött, jag såg rosor som syntes sväva i luften och sprida en god och lättsam doft över alla glada och kärlekskranka studenter, jag såg lyckliga par i mängder som mös under den varma solen och det var dans dans dans. Ah... inspirerad till tusen efter denna upplevelse ska jag nu krypa upp i soffan med den romantiska historien om livet efter hegemonen, skriven 1984 av herr Keohane.

The Wikid world

När jag läser mina långa, krångliga artiklar inför mina seminarier dyker det alltid upp någon gubbe eller något teorem som jag 1. aldrig kunnat, 2. glömt bort eller 3. aldrig förstått. Även om det gäller nummer ett (till det statsvetenskapliga seminariet) eller nummer tre (till seminariet i internationell ekonomi) finns min vän Wiki där och hjälper mig. På senare tid har det dock börjat gå upp för mig att jag inte är den enda som insett Wikipedias förträfflighet. Faktum är att det antagligen sitter en hel grupp av studenter på seminariet och vet på pricken samma sak som jag om dessa gubbar och teorem, vilket har en nedtonande inverkan på mina annars så frekventa inlägg. "So, did you find that on Wikipedia?" (elakt flin) "Yeah, did you?" (elakt kontrande flin).
Det är nu inte bara risken att bli påkommen och utfryst ur den självgoda seminariegemenskapen som börjat arta sig till en gnagande oro i själen. Hur ska det gå för vårt samhälle när alla kan exakt samma sak? Kommer utveckligen att vara Wiki-driven? Man kan ju tänka att vi går på universitet och högskolor och lär oss ett och annat, men det har faktiskt gått så långt att till och med lärare på universiteten använder sig av Wiki i undervisningen.
Jag ser en framtid med Wikimedia, Wiktionaries och Wiki-vänner som på 90-talet hade vetat allt, men som nu bara vet mer än du själv för att de varit uppkopplade på morgonkvisten och sett de nyaste inläggen.

På väg mot mitt republikanska jag

EVERYTHING IS POSSIBLE, JUST DON'T RAISE TAXES!

För en föklaring: se the state of the union address.

Du är vad du äter 2

Napoleon Dynamite. Den bästa Ben & Jerry's so far. Jag har gett mig den på att jag ska prova mig igenom alla sorter medan jag är här. Jag har kommit till nummer sex. Laddaladdaladda, se framåt och gapa stort.

Saker man borde ha lärt sig

Jag skriver "man" så att det inte blir så självutlämnande.

Lukta inte på kryddorna
Oh, chilipulver, jag undrar hur det luktar nu igen. Här bör jag gå försiktigt fram. Skruva av locket, fram med näsan över kanten och sniff.

Lova inte saker efter mer än två glas vin
Läs följande.
Julafton firas på ett mycket trevligt och högst skandinaviskt vis hemma hos dina danska vänner. Fram på småtimmarna berättar du stolt för en kille att du en gång i tiden varit tävlingssimmare och att du dessutom varit en mycket kompetent siminstruktör. Om han efter denna utläggning skiner upp och frågar om du kan lära ut crawl bör du gå försiktigt fram och inte svara med ett sammanfattande "naturligtvis" efter en mycket målande historia i vilken du överdriver dina färdigheter på området något. Speciellt inte om det du gjorde i realiteten var att lära småttingar att inte vara rädda för vatten (mål: koka kaffe), att lära lite äldre barn att simma samt att hjälpa de redan invigda att förbättra sin teknik i det lekmannen kallar bröstsim (simmare, läs tantsim) och egentligen aldrig varit i närheten av att lära någon crawla. Passa dig extra noga om följden blir ett litet "wow" och en undran om du skulle kunna lära honom att crawla under våren då det är ett simsätt han länge velat behärska. Vad du än gör svara för allt i världen inte "inga problem". Det är nämligen så att din seriositetsfunktion av variabeln rödvin säkerligen inte representerar ett genomsnitt för den skandinaviska befolkningen och det kan sluta med att du en lördagsmorgon snällt får vandra iväg mot en simbassäng för att hålla ditt livs första lektion i crawlsim.

Börja läs i tid
När man har fem artiklar på sammanlagt 200 sidor att läsa inför ett seminarie i ett ämne man inte studerat på fyra år, deltagarantalet på seminariet är tio och den den generella beskrivningen av deltagarna är att de är antingen mastersstudenter eller doktorander i detta för länge sedan glömda ämne är en rekommendation för att nå högsta möjliga psykiska välbefinnande att man kvällen innan seminariet har läst alla artiklarna. En av fem är absolut inte att rekommendera.

Du är vad du äter

Vit och fin. Keso med popcorntopping.

Klara... Färdiga... GÅ!

Japp, så har en ny termin påbörjats. Jag rusar tunnelseende framåt och hoppas att terminen jag lagt bakom mig inte kommer i fatt. För mycket ångest, för många siffror, för litet rum och för unga klasskamrater. Istället för att hitta ett sätt att få fortsätta gnälla över samma saker som i höstas har jag gjort vissa förändringar av min vardag och hoppas att jag ska få jämra mig över andra företeelser i fortsättningen (livet blir ju onekeligen lite roligare så). Här kommer listan på åtgärder:

• Andra klasser. Jag har gjort det väldigt enkla tilltaget att byta ut matten totalt. Den har ersatts med ett seminarie i internationell ekonomi, en case study på Afrika i utvecklingsekonomi, en smula filosofi med allas vår John Searle, applied econometrics och sist, men inte minst, en graduatekurs i internationell ekonomi.
• = nya klasskamrater. Förbättringen är synbar. Från att ha delat min tid med unga, självsäkra ingenjörer som är säkra på en strålande framtid delar jag den nu med äldre personer vilka somliga (bevisligen inte jag) skulle kalla flummare. Dessa personer försöker verka vissa om sin framtid trots avsaknaden på sifferkunskap.
• Ny bostad. Jag har flyttat till en sweet lägenhet norr om campus. Här är det lugnt och skönt jämfört med gatan jag bodde på förut. Det är heller inte fel att bo med en amerikansk fysik- och filosofistudent i samma ålder som jag eller att området jag bor i faktiskt går under namnet "gourmet ghetto".

På livsfronten allt lugnt med andra ord? Well, ett sådant tillstånd skulle inte beskriva mig korrekt.

• Ny kurs. Den gradklassen jag ämnar läsa har ett fint namn: International Economy, men skenet bedrar. Det är en kurs i statsvetenskap, ett seminarie med elva personer och en professor. Den statsvetenskap jag läste för fyra år sedan i Lund minns jag lite luddigt och jag känner mig sådär bekväm under professorns blick.
• Nya klasskamrater. Denna termin ser jag fram emot utläggningar från mina medspelare i samtliga klasser (utom ekonometrin) som efter cirka en kvart avbryts av professorns stillsamma: Ja... om vi skulle ta och gå vidare.
• Ny bostad. Gourmet ghetto eller ej. Badrummet var i spillror när jag kom tillbaka från ledigheten och de sönderslagna kakelplattorna har åstadkommit en dammfylld tillvaro som gör att jag måste tvätta håret varje dag. Idag köpte vi en dammsugare på en affär som liknar Erikshjälpen. Det var en stor, grön sak med framlampa (ifall man skulle vilja dammsuga på natten) som visade sig blåsa bort dammet framför sig och sedan suga på träplattorna.

Efter att ännu en dag undvikit att ta tag i studerandet är det dags att läsa Pratchett tills jag somnar.