Anna och jag har köpt ett par likadana flippflopp på forverer 21. Idag satt jag och väntade på Anna då hon var inne i en affär och köpe en megacola light.
AH, MAN HÖR VERKLIGEN NÄR DU KOMMER! Tänkte jag just utropa till Anna när ett krulligt manshuvud dök upp bakom parasollet.
Jag hade glömt att flippflopp i USA är lika vanligt som pjäxor i Norge.
Saturday, July 07, 2007
Effektivisera som en hiss?
Med anledning av att hissarna i huset där vi bor är så fruktansvärt slöa började min hjärna arbeta i en aldrig förr tänkt riktning. Går det att dra en parallell mellan effektiv serveringspersonal och hissar?
När jag tryckte på knappen som ska kalla hissen till mig hörde jag hissen stanna på våningen under mig. Jag var på väg ner mot foajén och om hissen hade samma plan som jag skulle det mest effektiva vara att denna åkte upp en våning, hämtade mig och sedan åkte ner. Precis som att jag som servitris borde ta med mig tomma talrikar i det fall jag är på väg till köket för att lämna en beställning. Jag vet dock hur jag fungerar som servitris, jag styr helt enkelt kosan mot det som först påkallade min uppmärksamhet och kopplar följdaktligen bort allt det som dyker upp på vägen. Det vill säga, jag är ingen effektiv servitris. Eller i mer nationalekonomiska termer: Jag har inte en komparativ fördel i att effektivisera mitt handlande när saker händer ungefär samtidigt och jag är därför betraktad som en ganska slö servitris.
Min fråga till mig själv utanför hissdörren var således: Åker hissen dit den först blev kallad eller kan den känna av att den borde hämta mig först även om jag tryckte senare än personen på våningsplan ett?
Efter att fingrarna trummat mot låret i fem minuter och stressnerven hade börjat spela kunde jag med säkerhet säga att hissen och jag nog spelar i samma liga.
När jag tryckte på knappen som ska kalla hissen till mig hörde jag hissen stanna på våningen under mig. Jag var på väg ner mot foajén och om hissen hade samma plan som jag skulle det mest effektiva vara att denna åkte upp en våning, hämtade mig och sedan åkte ner. Precis som att jag som servitris borde ta med mig tomma talrikar i det fall jag är på väg till köket för att lämna en beställning. Jag vet dock hur jag fungerar som servitris, jag styr helt enkelt kosan mot det som först påkallade min uppmärksamhet och kopplar följdaktligen bort allt det som dyker upp på vägen. Det vill säga, jag är ingen effektiv servitris. Eller i mer nationalekonomiska termer: Jag har inte en komparativ fördel i att effektivisera mitt handlande när saker händer ungefär samtidigt och jag är därför betraktad som en ganska slö servitris.
Min fråga till mig själv utanför hissdörren var således: Åker hissen dit den först blev kallad eller kan den känna av att den borde hämta mig först även om jag tryckte senare än personen på våningsplan ett?
Efter att fingrarna trummat mot låret i fem minuter och stressnerven hade börjat spela kunde jag med säkerhet säga att hissen och jag nog spelar i samma liga.
Wednesday, July 04, 2007
Därför älskar jag amerikanska toaletter; tilläggspunkt
- Nattlig underhållning. Mitt i natten får man chansen att leka ingenjör och samtidigt plaska med händerna i vatten. Kedjan till gummiploppen som hindrar vattnet från att rinna ut har nämligen hamnat under gummiploppen och således rinner toaletten under högljudda former var femte minut.
Detta är ytterligare en punkt till denna lista.
Subscribe to:
Posts (Atom)