Comviq kundtjänst godmiddag, vad kan jag hjälpa till med?

Detta sms får jag av min syster 23.55 igår:

Vad är det för fel på din mobil? Jag har försökt ringa flera gånger men det kommer bara en röst som säger: Abonnenten du söker har sex. Var god vänta, det blir snart din tur. Vi har för närvarande 12 samlag före. Men vi ska hjälpa dig så snart vi kan. Tack för att du väntar...

Hjärtklappningen tilltar.
Aaaoooooaaaa, vad gör jag??? Tänk om någon VIKTIG ringer!!! Vem vill mig så illa?

Såhär på morgonen vill jag med anledning av alla spam-sms skänka en tanke till alla de som arbetar på mobilkundtjänster runt om i Sverige. Jag känner med er.

Ok, det är generna

Följande text är en ledtråd till alla er som någon gång tittat på film i mitt sällskap och undrat varför jag verkar finna att en film gör sig bäst med uppfriskande kommentarer och analyser på hög ljudnivå.

Det är söndag kväll och familjen är samlad runt en popcornskål och framför TVn där kommissarie Beck ska lösa ännu en mordgåta tillsammans med hjältarna "arg polis", "nervös polis" och "hon som en gång spelade Mimmi i Tre Kronor". Det som just hänt i filmen är att en kvinna som blivit mycket illa behandlad av en man har prickat denne mans huvud med en ginflaska, något som föranledde en förlust av medvetande och en pöl av blod på golvet. Istället för att kasta sig ut genom dörren på flykt, något familjen är rörande överrens om att var kvinna i hennes situation borde gjort, står hon kvar liksom paralyserad och verkar nervös över att eventuellt ha dödat en annan människa. Detta icke-handlande uppskattas naturligtvis inte av familjen och framkallar reaktioner. Famlijen studsar upp och ner i soffan, viftar med armarna så popcornen flyger och nästan vrålar:
"Stiiiiiiiiiiiiiiiiiiick för fan!"
"Varför springer du inte?!"
"Dra NUUUUU!"

Roseeeeviiiiiin

Under mitt besök i Stockholm kunde jag inte undgå att notera att rosévågen verkar ha svept in i huvudstaden. Det var bara ett stackars glas vitt som noterades på uteserveringarna och det tillhörde en lantis från Västerås.

Med boken framför ögonen

Virtanens bok har faktiskt fångat mig. Om inte mellan bladen så har den i alla fall lagt ett nät över mina tankar. Jag har länge varit sugen på att skriva en bok, men har haft problem med att hitta ett intressant innehåll att placera i en sådan. Efter att min blogg fötts förra hösten bubblade mitt undermedvetna upp till ytan en gång och jag såg att jag kanske kunde använda blogginläggen som material till memoarer, eller kanske en hel fantasihistoria. Nu vet jag att det går att bara klippa ut inläggen och klistra på dem på papper för att sälja böcker till sådana som mig. Tyvärr kan jag misstänka att det även krävs en bakgrund som en ganska intressant och relativt känd personlighet för att detta ska lyckas. Det är inte utan att jag ska börja arbeta för detta redan idag.

Svårslaget

Jag köpte Fredrik Virtanens bok "Olyckligt kär i ingen speciell" i tron om att det skulle vara en intellektuellt utmanande bok baserad på blogginlägg. Det visade sig vara en bok bestående av blogginlägg. Trots detta måste jag säga att jag är imponerad. 290 sidor pocketbok med endast blogginlägg skrivna under mindre än tio månader. Slå det om ni kan alla inbitna bloggare!

Nästa gång ska jag i alla fall bläddra igenom en tilltänkt bok innan jag köper den. Om jag inte vore så förbannat orolig för att personalen börjar muttra om gratisläsning.

Pottsorken

Pottsork is something you should avoid being called. The Pottsork is the worst sork of them all since the Pottsork is socializing in a potta.

Sjung som studenten på denna lyckliga dag

Och så finns det de som har...

Att flera hundra dagar gått sedan gymnasiet slutade visar sig förhoppningsvis ganska ofta. Ett bevis jag kan komma på själv är min studentpresent till min kära väns lillasyster: Survival kit for flakåkning. En flaska ramlösa (utan kolsyra), två påsar nöt- och fruktmix, skavsårsplåster, solstift och tuggummi. Känsla vid överräckning: Ganska stolt, ganska vuxen.

Och så finns det de som har...

En gammal dam med spotloskan från en arrogant studentgrabb välplacerad mitt i frisyren muttrar: Det får vi verkligen hoppas.

6e juni: bakfull på ICA

Det känns skönt att många (ja, jag också) ser den extra röda dagen som ett extra tillfälle att kila ut på krogen och spendera pengar (ja, drinkar är dyrare i Sverige än i USA, men jag är lycklig då jag framstod som givmild) för att sedan sova sig igenom nationaldagen. Vid femsnåret är det dags att kravla sig fram till kylskåpet i jakt på föda och klockan sju står uppenbarligen mången person i snabbköpskön. Jag skulle vilja kalla det sista en liten kalkyleringsmiss från ICAs sida. Uppenbarligen förväntades sig personen som lade schemat inte en liten sju-halvåtta rush till affären denna Sveriges dag. Själv är jag inte förvånad.

Facebook vs. Blog

Större delen av min tid i USA höll jag garden uppe mot facebook trots otaliga övertalningsförsök av mestadels amerikanska vänner. Någon gång på senvåren skickar en kär vän från Lund mig ett meddelande som lyder: "Skaffa facebook, hela Lund har det." Helt plötsligt lade jag ner allt motstånd, skaffade en sida och blev fast där (fråga mig inte varför då bristen på ärliga svar är slående). De frekventa besöken på min och andras profiles gjorde att tiden försvann och bloggen blev lidande. Men är facebook egentligen så kul att det kan ersätta mitt skrivande?

Nej. För min del skulle facebook kunna beskrivas som en fluga. Jag använder det, det är bra i hållakontaktsyfte, men jag har definitivt tröttnat. Som så många gånger förr har attraktionen lagt sig efter att ha umgåtts ett par månader. Dessutom har mitt självbedrägeri, som (bl.a.) består i att övertyga mig själv om att jag inte har något viktigt att göra, gjort att jag läst många roliga och viktiga bloggar de senaste dagarna och inspirationen har börjat spira i kroppen. Det är härmed dags att återuppta det smått nedlagda bloggandet. Varför?

Man lär sig av sina misstag, men även av andras. Jag känner att jag har en uppgift i livet. Den består inte i att förmedla mina misstag, men mina lärdomar av dem. Den består i att presentera mina tankar och funderingar för att andras tankar och funderingar ska kunna få ett nytt fäste, gro och kanske växa i en annan rikting. Att skriva denna blogg är ett av mina sätt att utföra denna uppgift

Att förmedla insikter och slutsatser framför att ha kontakter. Bloggen har segrat.