Facebook vs. Blog

Större delen av min tid i USA höll jag garden uppe mot facebook trots otaliga övertalningsförsök av mestadels amerikanska vänner. Någon gång på senvåren skickar en kär vän från Lund mig ett meddelande som lyder: "Skaffa facebook, hela Lund har det." Helt plötsligt lade jag ner allt motstånd, skaffade en sida och blev fast där (fråga mig inte varför då bristen på ärliga svar är slående). De frekventa besöken på min och andras profiles gjorde att tiden försvann och bloggen blev lidande. Men är facebook egentligen så kul att det kan ersätta mitt skrivande?

Nej. För min del skulle facebook kunna beskrivas som en fluga. Jag använder det, det är bra i hållakontaktsyfte, men jag har definitivt tröttnat. Som så många gånger förr har attraktionen lagt sig efter att ha umgåtts ett par månader. Dessutom har mitt självbedrägeri, som (bl.a.) består i att övertyga mig själv om att jag inte har något viktigt att göra, gjort att jag läst många roliga och viktiga bloggar de senaste dagarna och inspirationen har börjat spira i kroppen. Det är härmed dags att återuppta det smått nedlagda bloggandet. Varför?

Man lär sig av sina misstag, men även av andras. Jag känner att jag har en uppgift i livet. Den består inte i att förmedla mina misstag, men mina lärdomar av dem. Den består i att presentera mina tankar och funderingar för att andras tankar och funderingar ska kunna få ett nytt fäste, gro och kanske växa i en annan rikting. Att skriva denna blogg är ett av mina sätt att utföra denna uppgift

Att förmedla insikter och slutsatser framför att ha kontakter. Bloggen har segrat.