Tuesday, October 31, 2006

Godmorgon

En tidig söndagspromenad. Jag passerar en dam.
-Good morning!
Jag passerar en kvinna med två söner.
-Good morning!

Oooh, vad det är trevligt med lite morgongemenskap på gatan. Det är annat än i Lund det. Ok, jag ser min del i det hela, men damen med de tre skottarna som jag nu mött minst en gång i veckan vid samma tid och på samma plats i två och ett halvt år, har jag utbytt ett godmorgon med EN gång. Inte ens skottarna har knystat något annat än små gnäll då de återigen trasslat in sig i varandras koppel.

Tuesday, October 24, 2006

Rädda joppe

Hört på en extraföreläsning för dem som inte riktigt hänger med i linjär algebra:

"For those of you who can't come to the review session friday evening, I'll probably be home the whole night. Making pot-cakes."

Samma morgon hade jag skrivit det sista ordet på min mid-term i South Park-kursen. Uppgiften var, ordagrant citerad:

"..to come up with a completely and utterly fucked-up and ridiculous viewpoint, and passionately defend it with any and all logic and/or made-up facts you can come up with."

Jag drev, under namnet Michael och med stämpeln Republikan i pannan, tesen att professorerna, med deras brist på objektivitet samt deras många gånger oerhört liberala attityd till tillvaron, utgjorde ett dåligt inflytande på studenterna och att detta var något som i längden inte bara var skadligt för den enskilda studenten, utan även för samhället i stort. Innan jag avslöjar överskriften på detta mästerverk uppmuntrar jag er alla till att än en gång läsa vad det var vi egentligen hade i uppgift (se fetstilt citat ovan).
Ok, här kommer överskriften:

"Do you want to have a drug-addicted Democrat in your family?"

Saturday, October 21, 2006

Närande eller tärande

Jag kliver, eller rättare sagt, springer in i sporthallen. Med andan i halsen fumlar jag efter mitt student ID så att jag snabbt ska kunna ta mig igenom spärren och komma in till salen där steppasset ska börja om ganska exakt två minuter. Plötsligt är världen gul och prasslande. En påse dinglar en millimeter från mitt ansikte och någon ropar:

- Energy! You're working out, you need food and energy!

Wow, tänker jag, gratis mat. Jag tittar ner i den gula påsen. Åh, det är nudlar också! Jag granskar påsens innehåll närmare medan jag småspringer vidare och inser att mitt första intryck var ganska fel. Två påsar ostbågar plirar nämligen skadeglatt upp mot mig.

Jag tänker inte göra någon djupare analys av denna händelse då sådana förekommer dagligen i svensk media, men jag kan berätta att den får mig att tänka på något som hände mig i Lund.
En måndag vandrar jag stillsamt hem från ett pass på lundastudenternas träningsmetropol Gärda. När jag passerar ett äldre par säger herren (för det var en herre) högt och ljudligt:

-Ja, så går de och excerserar. Sedan går de hem och dricker öl. Och äter chips.

Jag gick lite fortare.

Men nog är det väl skillnad på Lund och Berkeley?

Thursday, October 19, 2006

Mitt sargade vektorrum

Den, i föregående inlägg, nämnde professorn är samma professor som i ett ögonblick av den förrädiska känslan som lätt tas för pedagogisk klarsynthet tog sig an att förklara flerdimensionella vektorrum med hjälp av bilder på kaktusar. Det hela hade med säkerhet varit lite mindre likt ett pedagogiskt fiasko om samtliga studenter sett kaktusarna som något mer än mörka fyrkanter på genomskinligt papper. Det förhöll sig nämligen så att kaktusarna, hittade på Wikipedia, var utskrivna som OH-bilder, men på grund av tidsbrist hann professorn inte slå på maskinen utan försökte målande förklara vad det var ett 70-tal studenter egentligen tittade på och förväntades kunna relatera till ett vektorrum.

Wednesday, October 18, 2006

Mitt vektorrum

Professor på klingande aseatisk amerikanska vid genomgång av den generella formeln för att räkna ut determinanter för matriser:

"I heard somewhere that you all learned how to do determinants for two-by-two matrices in high school, right?"

Nervösa till hjärtliga skratt hörs samt en del huvudvridningar förekommer.

"Ok, so I'm gonna assume that you've already done this in high school."

Låt oss anta att den matematiska utbildningen inte bara skiljer sig mellan Sverige och USA, utan också mellan USA och ett land i Asien.

Monday, October 16, 2006

En godtrogen

En man skuttar fram mot mig på campusområdet och säger att jag minsann ser vettig ut. Javisst, håller jag med och stannar för att höra vad en person med en sådan oerhörd iakttagelseförmåga kan ha att säga.
Visste jag möjligtvis vad Bush och Cheney gör?
Pysslar med USA:s politik, tänkte jag men anade av upprördheten i hans röst att han inte riktigt skulle stanna vid ett sådant lättsamt uttalande.
Mycket riktigt. Det som sekunderna efter bokstavligen spottades över mig var att Bush och Cheney har människor anställda på universiteten som spionerar på professorer och andra och registrerar deras åsikter. Vad tyckte jag om det?
Jaa... om detta var sant var det naturligtvis hemskt.
Det var sant.
En tidning med rubriken "Is Joseph Goebbles on your campus?" stacks i min hand och med öronen fulla av hemskheter undrade jag var han ville komma med detta samtal, vad skulle jag göra?
Jag skulle komma på deras möten och diskutera, framför allt. Och bidra med pengar. Till deras utgåvor. Sign up here, please.
Jag förklarade så vänligt jag kunde att jag inte bara brukar bidra med pengar till organisationer jag bara hört talas om och undrade om det fanns mer information om dem någonstans.
Han tittade förebrående på mig.
Men, försökte jag, tänk om republikanerna skulle stå här och samla bidrag till en kampanj för Bush under parollen att han var det bästa för mänskligheten. Då hade det väl varit bra om jag gått hem och funderat över saken först och inte bara skänkt pengar på en gång.
Han tittade förebrående på mig.
Det var förfärligt hur världen hade utvecklats med den mänskliga kontakten. Idag ville folk inte ens gå på möten och diskutera. Dessutom behövde vi, vi som då är politiskt intresserade, göra något nu.
Nej, jag ville inte köpa en av deras böcker.
Jag gick därifrån med minst ett par ögon stickandes i ryggen.
Om jag bortser från det något uppenbara monetära intresset från dessa personers sida, ser jag detta som ännu ett ledsamt exempel på hur ett kritiskt synsätt uppmuntras, men bara så länge den kritiska blicken faller på rätt företeelser.

Sunday, October 15, 2006

Naturligtvis

Jag frågar min, snart 21-åriga kompis, varför han har en jättestor flashig jeep och inte en lite mindre bil.

- Otherwise I would have to use chains when I go snowboarding in Tahoe.

Naturligtvis.

Saturday, October 14, 2006

Så var jag där igen, eller?

Detta Berkeleyianska höstväder med en lite gråmulen himmel, röda löv och stora amerikanska hus lockar naturligtvis ut mig på promenad. När jag vaknade upp klockan åtta denna lördagsmorgon tänkte jag att nu var det dags att utforska ännu inte betrampad mark och jag begav mig iväg i nordlig riktning längs storstreetan Shattuck Avenue. Stora gator är inte alltid lika charmiga som de små och det gäller även den här som dessutom är bebodd av allehanda lustiga figurer. Jag tog alltså av från Shattuck och gick på de fina mindre gatorna. Gick, gick, gick, gick och gick. Efter en timme insåg jag att mitt nyvunna lokalsinne antagligen beror mer på att gatorna jag går på här (i vanliga fall) bildar ett rutmönster än att något hänt i min hjärna. När jag som bäst letade efter någon att hugga tag i befann jag mig helt plötsligt framför North Berkeley Bart Station. På den satt en karta. Efter 1h40 min var jag tillbaka i mitt kryp in. Mina vänner, jag har gjort det igen! Jag kan nu även lägga till Berkeley på min digra lista över städer jag ofrivillligt gått en långpromenad.

Thursday, October 12, 2006

En första tanke

är att denna tanke kommer att vara så god som den sista. Tankar är inget som baseras på visdom, det är analysen av dem som i viss mån kan förbättras med livets alla insikter.